Silvriga fiskar och nytt badrum
So in love with my new bathroom, so open, light and fresh;) *skoja*
Men vi ser det, vi kan visualisera det och vi känner någon slags förnöjdsamhet av att vi nu är nära botten. Vi har röjt ut praktiskt taget allt som ska ut, Robin har gjort ett hästjobb med att skotta en autostrada mellan rummen, under bjälklag och mellan stenarna för att rörmokaren som kommer på fredag ska komma åt och kunna installerar det nya avloppssystemet.
När vi summerade dagen och tog vår sista lov runt undervåningen så kändes det ändå bra, det är "rent" fast det är sand och damm och spån överallt, fast det inte finns nåt golv att tala om, fast det är som att leka "Hela havet stormar" när man tar sig fram på landgångarna som är utlagda. Svårt att förklara, men ser man det vi ser så känns det rent. Vi ser att botten är nådd och vi får börja bygga upp nu. Imorgon ska Robin till brädgården och shoppa loss sen kommer det hända grejer, snickaren i honom kommer att förvandla trä´t till något fantastiskt och badrummen(!) kommer garanterat bli to die for;)
I all rivning så stör vi husefriden för dom silvriga fiskarna och spindlarna med långa smala ben...inte för intet som jag ser fram emot att bygga tillbaka innerväggar och få färdigt rummen...
Vi har Enoks farmor här i veckan och efter tredje rundan på tippen så insåg vi att det var vår första aktivitet på tu man hand på fem månader (det är litens fem-månadersdag idag dessutom), ingen dum första date efter barnafödande;) Tur att vi gillar skitgörat båda två.
Lilltoan kommer att bli något större, väggen mellan toaletten och pannrummet är nu ett minne blott och efter all rördragning så ser vi vad som blir kvar till lilltoan innan ny vägg sätts upp mellan rummen, varje decimeter kommer tacksamt tas emot.
Fascinerande är att den här golvbrunnen och avloppet hållt samman, det var nog förvisso bara en tidsfrågan innan katastrofen var ett faktum så det känns extremt skönt att vi nu lämnat över dom till metallhimlen på tippen.
Jag håller parallellt på med övervåningen, det där hellre-än-bra-projektet. När vi inte har barnvakt passar jag på när liten sover och när han är på gott humör så sitter han och spanar på vad jag gör i sin gåstol. Taken målas och jag smaskar på färg över håligheter, på lister och dörrkarmar, allt som är slitet får lite ny glans och även fast jag inte bryr mig ett jota om underlaget, spackel eller maskeringstejp så blir det så vansinnigt mycket bättre än vad det var.
Vi hade en överrenskommelse om att i all enkelhet bara dra färg över alla rummen, rakt av ljusa upp och fräscha till. Vi tänker att vi kommer att bo på övervåningen första tiden och det får se ut lite som det gör, vi lägger inga stora pengar på att fixa till nåt nu utan sminkar grisen enklast möjligt och renoverar när undervåningen är klar. Jag har lyckats i de tre första rummen, målat vita tak och en ljusgrå/vit färg på väggarna, plockat saker hemifrån och installerat oss fullt godkänt. Men så kom jag till det framtida gästrummet och bakom två av fyra gula väggar doldes en fantastisk pärlspont, under plastmattan ett härligt trägolv och jag stod i rummet igår redo att börja måla taket och fick bara massa inspiration över mig. Nu går jag förbi vår tanke och plan och imorse var jag och köpte en billig tapet som jag kommer smaska upp, jag slipar upp pärlsponten lite grann och ställer i ordning rummet för gäster (läs oss) med saker vi har i vår ägo. Det kommer bli super och jag är mycket peppad på att få tid till att fortsätta.
Farmorbus och Peltorkåporna på när pappa bilar toalettgolv:)
